Jag for på LCHF-kryssning förra helgen, fantastiskt roligt och givande. Man får alltid en riktig nytändning av den här kryssningen, dels av all kunskap vi får ta del av, men också att genom föreläsningarna få så mycket bekräftelse i sättet jag äter på och att jag har alla anledningar att fortsätta. Och så är det så roligt att träffa alla människor, vi var sexhundra LCHF:are på båten och vi kunde varit fler, men vi får inte mer plats av Silja. Det var tredje gången jag följde med på kryssningen och som vanligt var det fantastiskt bra föreläsningar.
Föreläsarna
Kostdoktorn - Andreas Eenfeldt
Ann Fernholm
Ralf E Sundberg
Henrik Ennart
Nisse Simonson
Linda Vikström
Johan Falk
My Klasson
Mats Humble
Cecilia Nisbeth Nilsson och Karl Hultén
Jag träffade så många trevliga människor, jättekul att lära känna nya människor, och att återse kära LCHF:are som jag träffat förut. Tack Kicki Enell och Ann-Marie Andersson för en jätterolig kryssning, så roligt att lära känna er. Kicki och jag har varit Facebookkompisar länge men det var först nu vi träffades. Synd bara att vi inte fick mer tid att babbla, finns inte mycket tid för umgänge mellan föreläsningarna, vi får ta och ses snart igen!
Här är en bild på mig och två tjejer jag lärde känna på LCHF-eventet i Säffle förra året, Lena Winter (till vänster) är kostrådgivare och har en jättetrevlig nätbutik som säljer hälsosamma varor, Pernilla Lanz (i mitten) bloggar också, en riktig hurtbulle som nyss genomfört tjejvasan, skriver om lågkolhydratkost och inspirerar till träning. Här står vi i pianobaren på kryssningen, vi kunde dock inte stanna kvar där så länge då man blev då inpyrd, Silja hade nämligen öppnat en cigarrbar intill, med helt öppna dörrar.
På kryssningen åt vi buffé, vi satt på den första sittningen som var delvis LCHF-anpassad, det fanns mycket gott att äta men fick se upp lite med vissa rätter som kunde innehålla både socker och mjöl. Buffépersonalen hade anpassat maten efter oss och gjort jättefint. De hade ändå ställt upp ett stort bord med efterrätter och kakor som vi i matkön förfasades över, vi såg några som glatt tog för sig av godsakerna, och vi konstaterade att det är ju upp till var och en vad man stoppar i sig. Buffépersonalen måste ju tänka på de andra gästerna också. Senare fick jag reda på att några missförstått och trott att även efterrättsbordet var LCHF, inte så konstigt kanske då buffén skulle vara LCHF-anpassad, men riktigt jobbigt att höra, hur fel det kan bli.
Det fanns osötad vispgrädde och ost för dem som ville ha något LCHF-gott efter maten, och det var ingen risk att man inte blev mätt. TV 4 var där och filmade och vem vet, man kanske hamnar på tv.
Det här har jag tänkt mycket på efter kryssningen, att det är så viktigt att man tänker själv och kollar upp vad maten innehåller. Bara för att det står LCHF på något betyder nämligen det inte alltid att det är LCHF, vad stoppar jag i munnen? När jag är ute och äter, ser jag till att välja så ren mat som möjligt med få ingredienser, ser upp med såser och röror som ofta innehåller mjöl och socker, men jag räknar med att jag får i mig tillsatser när jag äter ute, det är mycket svårt att undvika när man äter ute.
Jag tänkte visa lite hur jag valt att äta och hur sett ut när jag ätit ute.
På restaurang/pub Tiffany's på Götgatsbacken, beställde jag entrecote med chilibea och sallad istället för pommes frites. Det syns inte så bra, men det ligger en jättestor skiva entrecote där, och jag fick två sallader, jag lämnade den ena. Köttet var bra stekt och för ovanlighetens skull var köttet faktiskt well done. (Jag har inget emot rött kött, men kan tycka att det kan vara lite väl rött ibland, därför ber jag om well done, för det brukar då var lagom rosa.)
På eftermiddagen under föreläsningsdagen på LCHF-kryssningen, fick vi fika i buffén. Det såg fantastiskt fint ut, och personalen hade ställt fram alla tallrikar på borden. Vid vårt bord var vi snabba att plocka bort finn krisp och pumpernickel, jag struntade även i morötterna. Något vi saknade var en gaffel då då det var lite knepigt att äta allt med händer då det fanns en röra i glaset. Men riktigt mumsigt och vi gick därifrån mycket mätta. Personalen tyckte nog vi var knepiga, då de såg alla kvarlämnade brödbitar efter nästan sexhundra pers, haha.
Jag hade ätit en del ute veckan innan och på kryssningen åt jag en del mejerier och drack vin. Jag och Kicki samtalade mycket om vilken mat som triggar, och hur sug beter sig, och vi upptäckte hur lika vi är i hur vi tänker kring mat och sug. Vi kände båda två att efter kryssningen var det kött och fett som gällde för att mota bort sug, och det är just så det har sett ut för mig nu i veckan.
När jag kom hem från kryssningen hade min sambo gjort en fantastisk god majonnäs till maten, dagen efter tog jag den och smetade på revbensspjällen och gräddade, Mums! Och visst ser revbensspjällen ut lite som lussebullar på plåten, haha.
Saffransgratinerade revbensspjäll
En stor bit revbensspjäll, (på bilden är det två bitar)
grovmalen svartpeppar
En sats egen majonnäs
0,5g saffran
1 vitlöksklyfta
1 chili
Dela och rensa chilin från frön, hacka chilin i mindre bitar. Förbered majonnäsen, innan du mixar ihop majonnäsen med olja eller smält smör, tillsätt chili, hackad vitlöksklyfta och saffran, och mixa.
Sätt ugnen på 200°. Dela revbensspjällen i bitar och lägg dem på en plåt eller i en form. Bred på saffransmajonnäsen och krydda med svartpeppar. grädda i ugnen till de fått fin färg och är genomstekta. Det tog ca 30 minuter i min ugn.
Kram
