Kycklinggryta med saffran

Hejsan!

Jag är tacksam.

Jag vaknar upp på nyårsdagen och känner SMÄRTA, jag har ett förjäkligt sendrag i benet som inte släpper trots att jag tvingar ner foten i golvet. Till slut lossnar det, och det här är förstås en biverkan på min graviditet som jag har lärt mig leva med. Men jag är så tacksam att jag har en så bra graviditet, nu när det bara är drygt en månad kvar börjar jag verkligen känna mig gravid, jag är otymplig och ischiasnerven har vaknat så nu går jag stelt som en gravid också. Men jag ÄR gravid och vi ska få barn!

Senaste tiden och även tidigare har jag läst inlägg från personer som fått utstå gräl, och dumma oförskämda människors åsikter för att de äter LCHF, trots att man mår bättre än någonsin, fått fantastiska värden, går ner i vikt o.s.v., och har gjort ett jätteviktigt hälsoval ska man ändå stå till svars för det. När jag hör och läser om hur anhöriga och bekanta beter sig, kan jag inte undgå att tänka att de är den som tjafsar som har mest problem med sitt sockerberoende och/eller matmissbruk, och när t.ex. partnern slutar att droga, blir hen påmind om sitt eget missbruk och vill inte sluta, så hen försöker vända tillbaka partnern i träsket igen genom hot, tjafs och gräl. Väldigt själviskt och respektlöst, men tyvärr skiner det igenom att det är ett beroende det ofta handlar om.

Jag och min man är väldigt lyckligt lottade, våra familjer, vänner och arbetskamrater har hela tiden varit förstående, och inte ifrågasatt vårt hälsoval. Någon gång ibland märker man att någon tycker något, men de säger inget direkt till oss, och de får tycka i det tysta då.

Jag är och blir då väldigt tacksam att jag och och min man äter LCHF tillsammans, det var han som för ca tre år sen kom hem från läkaren och sa att han tänkte börja med LCHF, min man hade börjat få höga sockervärden och läkaren hade rekommenderat LCHF, min man visste inte då att jag också börjat fundera på LCHF. Sagt och gjort, vi läste på nätet, tog bort de största kolhydratkällorna, bokade in oss på föreläsning med kostdoktorn och Jonas Bergqvist. Nu väger min man 30 kg mindre, jag ca 15kg innan jag blev gravid. Och våra sockervärden är fina. Och vi har inga planer på att sluta.

Kycklinggryta med saffran 

Ca 1 kg kycklingfilé
1 burk kokosmjölk
1 näve hackad persilja
1 lime (skalet)
0,5 g saffran
Salt och peppar
Smör

Dela kyclingfiléerna i bitar och stek dem i smör, bara så att de får lite färg, lägg sedan över dem på en tallrik. Ställ av stekpannan och häll rivet limeskal och saffran däri, häll sedan tillbaka kycklingbitarna i pannan och sätt på plattan igen. Slå på kokosmjölk och rör om lite grann, låt puttra ihop en stund så kycklingen blir klar, hacka persilja och strö över, jag serverade med gurka. Mums!

Kram