Jag tycker att det är jätteroligt att skriva blogg, jag har inga problem med att komma på något att skriva om, och får ofta akta mig lite så det inte blir för mycket text. I veckorna lagar jag mat, skriver recept och fotar, på helgen (när det finns mer tid) lägger jag in dem och skriver bloggen/bloggarna.
Det är jättebra eller hur, men..., allt ska vara så jäkla perfekt! Det ska vara mat som är lätt att laga, nyttigt, se bra ut och vara gott förstås, sen ska bloggen innehålla något vettigt. Jag insåg igår att jag kände mig misslyckad för att jag inte lyckats göra något recept som uppfyllde alla kriterier i veckan, vad jag än lagade blev det bara gröt, och jag blev mer och mer frustrerad, jag hade inget bloggmaterial. Det hade jag visst det!
Det behöver verkligen inte vara så perfekt, jag vet att jag kan laga mat och huvudsaken är ju att det är gott och LCHF. Jag tänker på min vän Bitte som la ut en bild på en tom plåt som innehållit hennes kålpudding på Facebook, det blev ett av hennes populäraste inlägg! Jag kanske inte ska lägga ut bilder på tomma tallrikar, men lära mig att sänka ribban något.
Och det är här jag måste tänka efter, maten har ju faktiskt uppfyllt tre av fyra kriterier! Så varför skulle receptet inte få duga? Jag har också förstått att jag jämför min blogg med andra bloggar, både medvetet och omedvetet. Sen är det också så att jag tar lärdom av bloggarna jag läser, både positiva och negativa. Jag vet att jag till exempel skrollar förbi vissa bloggar, ibland är det bilden som inte tilltalar mig, och ibland finns det inget innehåll. Om man man öppnat en blogg som innehåller tre rader text för många gånger, slutar man helt enkelt läsa den bloggen.
Du kanske skrollar bort mig, och det är helt ok. Och ni som läst ända hit, ett stort TACK! Jag är jätteglad om någon vill läsa vad jag skriver, och det är idag många fler människor än vad jag kunde drömma om som kollar in min blogg / recept. Tack för alla rara kommentarer jag får, jag blir superglad! Jag vill att den här bloggen ska ha ett innehåll, och ett bra recept. Sen behöver jag sänka mina förväntningar och försöka att inte döma mig själv så hårt, och ha lite mer tillit till att jag faktiskt gör bra recept, att jag kan skriva om något intressant. Och om jag bara skrivit strunt hade jag inte fått äran att skriva för Smarta diabetiker.
Och även om det inte blivit som jag tänkt, är det precis som det ska vara! Ha ha! I morgon ska jag gå på mindfulnesskurs och fortsätta att jobba med attitydord som acceptans, att inte döma, tillit och tålamod och sånt nyttigt, samt meditera.
Pumpa, en bra grönsak som är bra och finns i butik nu, jag hittade en butternutpumpa billigt, och så kom detta recept till.
Revbensspjäll med pumpa
En bit tjocka revbensspjäll
En butternutpumpa
En ask bacontärningar
1 tsk grovmalen svartpeppar
1 tsk kardemumma
1 tsk cayennepeppar
2 tsk spiskummin
2 tsk paprikapulver
½ tsk malen ingefära
½ tsk salt (jag tog 1 tsk Celtic salt, den smakar inte lika salt som vanligt salt).
Sätt på ugnen på 200°. Blanda ihop alla kryddorna i en skål, lägg revbensspjällen i en ugnsform och skär snitt emellan benen, strö på hälften av kryddorna, gno in kryddorna runt revbensspjällen och grädda i ugnen cirka 30 minuter. Medan spjällen är i ugnen, skala och rensa butternutpumpan från frön, dela den sen i cirka 1 cm tjocka bitar. När revbensspjällen har fått fin färg på ena sidan, ta ur formen ur ugnen och vänd på revbensspjällen, så botten kommer uppåt. Lägg pumpabitarna och bacon i en skål och häll på resten av kryddorna och blanda om, fördela sedan pumparöran runt om revbensspjällen och ställ in i ugnen igen. Låt allt grädda i cirka 30-45 minuter.
Klart!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar