Hejsan!
Jag är äntligen frisk! har börjat jobba och livet flyter på som vanligt igen. Märkte att konditionen verkligen gick i botten under veckan med feber, förkylning och halsont, nu känns det bra att komma igång igen. Som tur är har jag ett arbete där jag jag går hela dagarna, backar, trappor osv. Men det räcker inte till, så sjutton! Ska sluta fundera och komma igång med stavgång igen och styrketräning, vet inte varför det rann ut i sanden egentligen, alla bäckar små, men göra om och göra rätt! Och skriver jag om det här, måste jag ju sätta igång också! Ha ha!
Och vem är nu Helene? Jo, Helene är min kära väninna. För någon månad sen när jag jobbade stötte jag på Helene på gatan och hon utbrast "Linda, jag har börjat med LCHF!" Helene har diabetes och hon bubblade på hur hennes sockervärde blivit bättre och hade massor av frågor. Jag var tvungen att springa vidare men vi bestämde att ses igen och prata mer. Vi träffades en kväll och Helene hade många frågor, och vi stötte LCHF hela kvällen, timmarna räckte inte till.
Jag blev förstås jätteglad och nöjd då det är delvis jag som fått in Helene på LCHF. Hon har varit nyfiken på LCHF och hört mig berätta hur det gått för oss (jag och min sambo) i vår LCHF resa. Jag har berättat för henne hur LCHF är bra för just diabetiker, och för att få ner sockervärden, många blir hjälpta och kan minska och även sluta med insulinsprutor/tabletter bara genom att äta rätt. Jag var framfusig och gav Helene boken Matrevolutionen en dag för säkert ett år sen, sa att du läser den om du vill. Hon fick även adressen till kostdoktorn.se. Jag tänkte att hon läser om hon är intresserad och bildar en egen uppfattning. Det är verkligen viktigt att komma fram till själv att man vill ta steget mot bättre hälsa, och vad man ska göra. Ingen kan tala om vad man ska göra om man inte är redo för det själv.
Och nu när hon började har hon fått resultat på en gång, jättekul, och med Helens godkännande får jag delge er hennes framgång hittills.
Helene började med LCHF 8 augusti och märkte ganska direkt hur blodsockret gick ner.När hon började tog hon 100 enheter långtidsverkande insulin och måltidsinsulin 3g om dagen. Idag tar hon inget måltidsinsulin och och har minskat till 75 enheter långtidsverkande insulin. Och dessutom har hon gått ner 5kg! Gratulerar Helene!
Jag drog med Helene till en infokväll om lågkolhydratkost som hölls av Bitte Kempe Björkman i hennes butik Nutriavans i Mörby centrum. Det var jättetrevligt, tack Bitte! Väldigt bra för nybörjare som har frågor och funderingar. Jag kanske inte fick höra så mycket nytt, men jag har ju hållit på ca 1½ år nu, men skoj ändå och det är alltid kul att träffa Bitte! Sen kunde jag tillföra lite av mina egna kunskaper och erfarenheter på träffen. Och nu har Helene varit på Bittes träff för diabetiker, som jag inte hört hur den var än. Kanske kommer det en fortsättning om hur det går för Helene.
Dessa roliga nyheter har jag levt på hela veckan! Sååå Kul!
Och nu till maten! Jag har testat på att göra meatza (köttpizza) några gånger, men tyckt att botten som görs på köttfärs ofta blir torr och lite hård. Så igår när jag som vanligt gjorde hopkok av vad som finns i kylen, kom jag på att blanda in grönsaker i färsen, och då blev det mycket saftigare. Det kan vara en fördel att förbereda grönsakerna dagen innan eller så, för att spara in lite tid, om man har ont om den. Jag vet att denna meatza liknar mer en paj eller gratäng, men jag rekommenderar att göra den i en långpanna eller form med kanter, då det blir en del vätska.
Lindas meatza
1kg blandfärs
4 tomater
2 vitlöksklyftor
1 grön paprika
5 champinjoner
6 små blomkålsbuketter
2 ägg
1 msk oregano + ca 1 tsk att strö över.
½ tsk Herbamare
svartpeppar
Riven ost
smör
Hacka alla grönsaker och fräs i smör tillsammans med kryddorna, det är klart när det mesta av vätskan försvunnit och blomkålen börjat mjukna. lägg blandfärsen i en stor skål och blanda i grönsaksröran och äggen. smeta ut färsen i en form med kanter, eller en långpanna. Min blev ganska tjock så jag gräddade den i ugn ca 20 min på 225°. sen tog jag ut den och kollade att den var gräddad i mitten, stödde på mer oregano och riven ost, gräddade sedan den igen ca 15 min. Om man gör den tunnare behöver man säkert inte förgrädda den, men jag var rädd att osten skulle brännas om den var inne för länge.
Denna rätt kan man ju variera i det oändliga, vilken färs som helst, olika kryddor, andra grönsaker o.s.v. och min sambo tyckte mycket om denna meatza!